Det har blivit allmänt känt att Malmö har en del svåra problem. Svåra problem som inte har enkla lösningar.

Vad jag ser är en akut förtroendekris mellan medborgare i vissa områden eller grupper och civilsamhället. Inte oförtjänt, och häri ligger en av de viktigaste lösningarna. Vad som är helt nödvändigt är att upprätta eller åtminstone återupprätta tillit till samhället och viljan till självuppoffring för det allmännas skull. Det kan låta magstarkt i nuläget men då accepterar man medias ensidiga fokus på polisens förklaringsmodell om vittnen som inte vågar kontakta rättsväsendet. Men sådana förslag som nu förs fram om anonyma eller sekretessbelagda vittnesmål tror jag i alla fall ger rakt motsatt resultat. De underminerar värdet på sanningen och respekten för samhället och urholkar alltså moralen. Det är rädslans politik.